Nu tar jag en paus i skrivandet, vet inte om bloggen ska leva vidare. Får tänka på saken, får kanske döpa om bloggen till "Den långa väntan på en njure" eller "Lite dialys har väl ingen dött av" nä, förlåt, den var faktiskt väldigt osmaklig.
Förlåt min älskade sambo och min underbara dotter för att jag aldrig hann och skriva om Er, mitt nästa inlägg hade varit tänkt att handla om Er och vad Ni betyder för mej.
Kanske kommer det en familjeblogg framöver, om vår lilla familj, hur vi ser ut och vad vi heter.
Titta gärna in på den här sidan då och då, så får vi se vad som händer.
Ett stort tack till min lilla skara läsare, jag återkommer så fort energin kommer tillbaka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Väldigt tråkigt att det inte gick med din donator, som ju nästan har donerat en njure till dig ändå, mentalt, även om det inte gick fysiskt....
Jag förstår så väl att energin sjunker vid sådana besked. Nu hoppas jag bara att du står på listan och att du så småningom kommer fram där och får din njure.....jag håller tummarna för dig och din familj....
Hej Harriet, tack för dina "tummar" och tack för att du läst min blogg. Jag ger inte upp i första taget, inte andra eller tredje heller för den delen ;)
Ha det så bra och må så gott.
Här har du ännu en njurpaj... kikar in och blev så ledsen när jag såg att det inte funkade.
Jag sitter i samma väntan och har en vän som ska testas, blir sjukt orolig när jag läser hur det gick för dig och din donator. Klart att det finns där i bakhuvudet, rädslan att det inte ska fungera men samtidigt så slår jag undan alla tvivel för jag vill bara inte tänka negativt om just det, orkar inte ta in sånt för mycket.
Nu hoppas jag att det löser sig för dig med en ny njure på ena eller andra viset.
Kom igen med bloggskrivandet och berätta mer om dig och din familj.
Massor av kramar
Maggan Livsglimtar
Skönt att du verkar ha fått lite energi och framtidstro tillbaka! Ge inte upp med bloggskrivandet, du märker ju att du har åtminstone tre läsare utanför släkten :-)
Hej,
Ville bara säga hur ledsen jag blev när jag hörde att det inte gick. Hoppas du inte behöver vänta allt för länge. Tur att du har din fina lilla familj som gör att det är värt att kämpa på!
Stora kramar från kusin M.
Skicka en kommentar