Kortison, svamp och SVT

Kreatininvärdet i min kropp är som Insane är för Grönan, oförutsägbar, nervkittlande mm. Värdena har gått upp och ner, Isotopröntgen och biopsier har varvats med rejäla doser Kortison. Nu är immunförsvaret så lågt så att om någon nyser i Djakarta, så bör jag stänga fönstret och hålla andan ett tag.
Svampar börjar ta över munhåla och svalg, men herregud vad kan hända, jag är på ett sjukhus. Livet leker och jag har det faktiskt väldigt bra, man får helt enkelt skjuta upp hemresan en vecka eller så.
Någon gång i höst sänder SVT, "Fråga doktorn" där jag kommer att medverka på ett eller annat sätt, får väl se hur mkt dom klipper bort.

Insändare i dagens Metro, Stockholmsupplagan

Läs gärna min insändare i dagens Metro på sidan 28, angående att ta ställning i livet.
http://www.metro.se/se/misc/pdf/2009/08/10/SESTO_2009_08_10.pdf

Semesterbild augusti 2009

Pappa och dotter på promenad med sjukgymnasten

Nu när njuren är inkopplad, är det hjärnans tur...

Tanken på att stjälpa i sej en hel kanna med saft, borde ju vara en önskedröm. Men det är svårare än man kan tro. Hjärnan är fortfarande inställd på att all vätska hamnar i blodomloppet och inget kommer ut den naturliga vägen.
Helt klart ett övergående "bekymmer".

Nu är ronden på ingående, nervös och spännande väntan inför dagens provsvar....

Kreat nu på 162, vilket för övrigt är den lägsta nivå på nästan 20 år (vid min första transplantation kom jag aldrig under 200 i kreatinin).

att man aldrig lär sej, dom ringer faktiskt när man minst anar det....

Tillbaka på bloggen, nu fyra njurar i kroppen.
Klockan är tjugo i fyra en mkt tidig måndagmorgon den tredje augusti , jag och min sambo väcks av att telefonen ringer, i normala fall en mkt korkad tid att ringa ngn på. Rusar till telefonen, hinner inte svara, men ser att ngn anonym har ringt.
Finns då flera alternativ: Antingen kan det vara en riktigt korkad telesäljare som skiter i både klockan och NIX eller så kan det vara en pundare som tjatat till sej ett gratissamtal från ngt sjukhus och i sin iver att ringa gratis till sina tjackpundarpolare slår fel nummer och råkar väcka oss drogfria renlevnadsmänniskor, mer hinner jag inte spåna innan det ringer igen.
Tanken att det kunde vara en anställd på ett sjukhus som ringde och väckte oss, kom först som tredje alternativ.
Samtalet låter ungefär så här: Hej, är det.... Vi har en njure till dej, tur att jag fick tag på dej (tycker vi med), hur snabbt kan du vara här.
Mitt svar, mitt lama svar: Men va trevligt, jag skyndar mej.
Tjugo minuter senare är jag på transplantationsavdelningen,lite skakis efter bilfärden och lite andfådd av språngmarschen genom akuten. Var det bråttom eller...

Dryga två timmar senare är röntgad, renskrubbad och på väg till operationsbordet, det var nog bråttom...