Efter ett långt möte med en psykolog och en specialistläkare, har jag fått diagnosen, djupt deprimerad. Så nu har man fått lite nya sorters mediciner, en sort mot själva depressionen, en sort för att mildra biverkningarna av den första och en sort för att mildra biverkningarna av den andra medicinen.
Äntligen ngn som förstår hur dåligt du mår, var min sambos första kommentar när jag berättade för henne om vad psykologen kommit fram till. Hoppas att det här kommer att hjälpa dej.
Jag vet ju själv hur dåligt jag mår, det har helt enkelt blivit för mkt motgångar på för kort tid. Har provat olika terapibehandlingar, familjerådgivning, kuratorer mm. Nu ska vi testa tablettmetoden i ett halvår, så får vi se hur det funkar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Så bra att du har fått hjälp, hoppas att du kommer att må bättre av medicinen. Det är inte konstigt att du inte mår bra, som du skriver kan man inte klara av hur mycket som helst på kort tid.
Jag kan ibland tycka att njursjukdomen är en promenad i parken (hittills) jämfört med när jag var deprimerad, men mina njurar fungerar ju bättre än dina än så länge. Det måste vara hemskt att behöva dras med båda sjukdomarna samtidigt, jag förstår inte hur du har orkat.
Skickar en stor kram och hoppas att du blir friskare snart.
Skickar styrketankar till dig! Och hoppas att det ska bli ett ljus i mörkret med medicinerna.
Det är märkligt tycker jag att den psykiska biten inte verkar finnas inom den medicinska vården, nej man ska vara glad och positiv och klara en massa motgångar som fullt friska inte skulle klara en enda av utan att falla ihop.
Jag är glad att du fått hjälp och att du verkar ha en förstående sambo.
HarrietN
Kidneybönan och Harriet N: Stor varm kram till er båda.
Psykisk hjälp inom njurmedicin verkar vara så gott som obefintlig, konstigt nog.
Min sambo är en mkt stark, men sliten och slutkörd person.
Även jag önskar verkligen att du ska "åka upp några våningar med hissen". Jag åt själv piller för några år sedan och det kändes verkligen att man åkte upp.
Jag skulle nog behöva piller jag med, men försöker att klarar mig. Önskar att jag hade en psykolog att prata med men sånt finns ju inte. Kuratorn har jag prövat men nej, jag behöver en annat "typ" av människa som motpart i ett sånt läge.
Kram
Hallå,
Hoppas medicin hjälper! Vi håller tummarna för att det skall gå vägen den här gången. Kramar från Kusin Malin
Tack, förhoppningsvis så kommer jag att klättra ett par grenar upp i lyckans träd.
Tack kusin, hoppas allt är bra med Er, vi kanske skulle försöka hälsa på varann...
Håller tummarna för att det ska gå bra. Jag är egentligen emot mediciner men vad gör man. Försöker med allt när inget annat fungerar. Ska också återkomma och läsa lite mer sen. Ska hoppa i säng nu. Ska upp tidigt och gå på dialys.
Mvh Danne
Skicka en kommentar